Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Annelie - 11 mars 2009 08:16

Jag har en piercad sexåring!

Såhär kan det gå när man har tonåringar omkring sig hela tiden... Han använde mina, MINA "underbordetochstolartussar" galna unge..! Jag undrar hur han kommer bli som riktig tonåring?!!?


©AnnelieH

Av Annelie - 11 mars 2009 06:51

Det ÄR verkligen bättre, hurra! Med det menar jag inte att värken är helt borta utan att den nu går att smärtlindra och hantera. Jag behöver inte gå dubbelvikt längre. Det känns faktiskt som att livet återvänder på något mystiskt sätt! Så det blir jobb idag, helt klart! Maxens mystiska feber är oxå borta men 24 timmars karens blir det, hoppas han kan gå imorgon!


Sovrummet blev så mycket bättre. Nu är det, eller kommer att bli, harmoni därinne. Kärmaken (blandning) fixade det som behövdes, sängen sprack väl lite men det går att "täcka". Jag är i alla fall nöjd! Nu ska jag spika upp tavlor och smycka lite därinne så att jag blir mer nöjd...


©AnnelieH

Av Annelie - 10 mars 2009 20:12

Det börjar ge med sig, värken, och jag tror faktiskt att jag kommer att kunna jobba imorgon! Maken (jag är lite sur på honom just nu så han kallas inte kärleken för stunden) har lovat att ta Maxen.


Det blir ett tufft eftermiddagspass. Sedan är det kvällsmöte ovanpå det men jag vet i ärlighetens namn inte om jag orkar det, vi får se imorgon.


Jag håller på att flytta sängen och jag förstörde sängramen lite. Som det är just nu står den nedanför fönstret och det är inte den stämning därinne, som jag vill ha. Maken (morr) är ute med snöslungan, bästa polaren typ. Jag tycker det är onödigt och att han kan komma in här i stället och hjälpa mig innan jag förstör något mer men han har bara kommit halvvägs.Fan, snön kommer att vara borta imorgon, så onödigt!


©AnnelieH
Av Annelie - 10 mars 2009 15:12

Ni är alla så gulliga. Ni som följt mig ett tag vet att "värken" slår in och att jag skrivit om den tidigare. Anledningen till att jag trotsade gyn och kärleken igår är att jag orkar inte sitta bland andra människor och vänta. Jag orkade inte bli inlagd om de skulle gjort det. Denna värk håller i sig i 3 dagar, sen klingar den av. Sen att värken just igårkväll och inatt var nästan outhärdlig var ju inge bra..


I april ska jag göra en titthålsoperation där de ska gå in och kolla vad det kan tänkas vara för fel, jag står ut till dess. När det har lagt sig ska jag ringa till den avdelningen jag ska till och försöka få till en tidigare tid...


Tack för att ni finns


//©Annelie

Av Annelie - 10 mars 2009 08:38

Jag blir hemma idag. Jag kan inte stå, sitta, ligga, you name it. Värken har ökat i styrka, kvällen och natten har varit fruktansvärd. Ovanpå det har Maximilian feber och kärleken måste jobba. Just nu är det skapligt då smärtlindringens slagit in en stund. Gynakuten tyckte jag skulle komma in, kärleken likaså men jag orkade inte, jag vill bara att det ska försvinna.


Jag kollar runt senare om det går, om inte så önskar jag er alla en bra dag. Jag längtar efter att läsa hos er men jag orkar inte just nu.

//Annelie

 

Av Annelie - 9 mars 2009 18:32

Det har gått bra idag. Innan jag skulle gå kom tankarna och faktiskt lite tårar. Vad förväntades av mig, hur ska kollegor reagera? Promenaden upp till jobbet var lite tung men så mötte jag den "stora" avdelningen (4-5 åringar). De kom ungar springades rakt emot mig och slängde sig i famnen på mig och ropade Annelieeeeeeeeeeee! Observera att jag inte sett dem på 1½ månad..


När jag kom in på gården stod där några av "mina" barn. Två av dom var ledsna och när den ena såg mig släppte hon den hon hade hos sig och kom till min famn. Helt makalöst då jag faktiskt inte varit där på ett bra tag. Sedan knallade det på. Känslomässigt kändes det sådär. "Barnmässigt"  kändes det otroligt och upplyftande.


Efter mina 4 timmar var jag helt slut och sista timmen slog "kniven" till, ni vet, Annelie värken. Jag har äntligen fått en tid för koll av ställena jag har ont på. Ringde just Gynakuten, de tyckte jag ska ringa den avdelningen i morgon för såhär kan jag inte ha det, mycket sant. Kanske kan jag få komma in tidigare. Polypdoktorn skippar jag, det känns bra. Däremot ska jag meddela SÖS om polypfyndet. 


Nu väntar sängen. Kärleken har beordat mig i säng på sitt det där tysta sättet. Han tittade på mig med sina stora, vackra och så blå och sa, "Varför går du inte och lägger dig?" Ja, varför gör jag inte det?  Nu gör jag det. Maxen kändes lite varm tidigare, hoppas han är ok, pallar inte att han blir dålig nu..


//©AnnelieH

Av Annelie - 9 mars 2009 08:13

Då har då den stora dagen kommit då jag ska återgå i tjänst. Det känns sådär, lite vemodigt. Det är så mycket jag SKULLE ha gjort, eller inte. Huvudsaken är att mitt liv är någelunda mer i balans än innan vilket var målet med själva sjukskrivningen.


Jag kommer att jobba halvtid i 3 veckor. Jag misstänker att det kommer att vara bra för mig, att det kommer att passa just MIN livssituation och där just JAG är i livet, alldeles nu.


Försäkringskassan har redan strulat till det lite och måste kompletera innan de kan betala ut några pengar så det känns omöjligt, tanken på en längre halv sjukskrivning. Jag kanske inte ska tänka på det nu, första dagen?


Till Kärleken

 "Please be with me"


"Wont you please read my signs be a gypsy
Tell me what I hope to find deep within me
Because you cant see my mind please be with me

Of all the better things Ive heard
Loving you has made the words
And all the rest seems so absurd
In the end it all comes out Im sure"

Clapton (tror jag)

//©AnnelieH

Av Annelie - 8 mars 2009 23:13

Dagen har efter den magiska vändningen varit lugn, trevlig och ganska rofylld. Det blåste upp till storm en liten stund men den stillades på  ett lugnt och sansat sätt.


Kvällen tillbringade vi i soffan. Eller en del av den. Älvan, jag, Storebror och en snarkande Kärlek. Han snarkade inte hela tiden men Älvan undrade hur jag överhuvudtaget står ut! Vi tittade på Beck, drack läsk, åt chips och mumsade smågodis. Sent, jag vet, men ändå. Dessa heliga familjestunder blir allt färre så jag värnar om dem.

  Detta är min idol. Jösses vilken man, vilken power och kraft han utstrålar.. Maj Gadd (citerar stort och smått). (fnissar lite) Jag är förälskad i Gunvald. Helt klart!

Godnatt på er..


//©AnnelieH




Skapa flashcards