Jag mår verkligen inte bra i hjärtat av att "välja" ut. Kanske gamla hjärnspöken från flicktiden spökar, vad vet jag.?Jag kommer i alla fall att beskriva alla min länkbloggisar och det bara för att jag vill . Men inte i kväll för jag är så trött att ögonen blöder..DS!

Nu har jag funderat hit och dit. Jag har fått flera awarder och varje gång blir jag lika barnsligt glad och varje gång lika överraskad. Det är dax för mig att sprida den glädjen vidare.

"Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar, ju mer utmärkelsen sprider sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Kopiera in texten o bilden i din blogg och skicka sedan vidare utmärkelsen till åtta andra bloggare."

Jag har valt ut dessa 8 bloggar.

NAOM: Du får mig att tänka, känna och fundera. Din blogg är som en härlig viloplats på en vacker sommaräng, härligt!

Nini: Vi delar onekligen många tankar, ord och känslor! Jag blir alltid lika glad att titta in till dig som att få kommentarer av dig.. Ser med spänning fram emot mer läsning av denna härliga själsfulla och goda kvinna!

Yvonne: Vad kan jag säga om den härliga superkvinna! Det stödet jag fick när allt hände med Mio är förevigt inristat i mitt hjärta. Dina kommentarer i det dolda var som balsam för mig och jag tackar dig. Din blogg är härlig och så osjälvsik, tack!

Paula (lso) Så många gånger får du mig att skratta när jag kikar in hos dig. Du är rapp som en, ja, jag vet inte vad för att i nästa ögonblick dela med av djuppare känslor och tankar..Även om du inte alltid tror det..;)

Juni O Cola: Vilken härlig blogg, jag kan med lätthet förstå er populäritet! En häftig blandning mellan hundar, träning och familj.. och dina kommentarer är fulla av själ och erfarenhet..tack!

Maskot (M): Jag tycker du är underbar. Du delar så osjälviskt med dig av både svart och rosa. Jag kan känna din ärlighet och din vilja vilket får mig att känna en enorm respekt för dig och dina ord. Jag vet, du kan inte förstå den respekten just nu men du kommer att göra det, trust me..

Stort och smått: Du är så härlig! Jag blir alltid glad över att kika in till dig! Du är oxå en sådan där spännande blandning mellan djup och humor och din blogg är kul och intressant.. Jag blir alltid lika glad över dina kommentarer!

MissC: Ja, vad säger man.. Denna härliga blogg med alla dessa vackra smycken varpå JAG är stolt bärare utav ett! Du har ett djup du vet var du har. du delar så härligt med dig av din vardag på ett smittsamt sätt, jag vill bara läsa mer! Jag är "iponerad" över vad du gör och vad du är, tack!

Detta var det allra svåraste jag har gjort sedan jag började blogga

//Annelie

Jag har fått en award, av TRUDDELUTTEN vars blogg jag älskar att läsa och vars kommentarer jag längtar efter. Det är en trevlig, charmig och rolig människa och blogg. Gå in och se för er själva... Jag kunde aldrig ana när jag började blogga att jag skulle få awarder, jag blir mållös!

 

"Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar, ju mer utmärkelsen sprider sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Kopiera in texten o bilden i din blogg och skicka sedan vidare utmärkelsen till åtta andra bloggare."

Jag måste tänka, om jag verkligen kan välja ut 8 av mina härliga bloggisar..

//Annelie

Herrejösses, ska det vara såhär? I 30 år till. Jag är helt slut och idag har vi varit 4 barn på 3 personal. Hur kommer det då inte att bli på torsdag när vi med all säkerhet är full grupp. Jag är inte ämnad att jobba. Passa tider och inte göra vad just JAG vill för stunden är inte riktigt min grej. Lyxhustru eller lottomiljonär skulle passa mig bättre.

Vattnet är åtgärdat. Kärleken ringde på eftermiddagen och talade om att precis när han var redo att ta fram motorsågen och SÅGA upp golvet eller grunden för att komma åt rören så släppte det på. Tur tänkte jag.

Storsonen kommer hem snart, har inte träffat honom på en vecka nu. Vi ska äta middag tillsammans alla vi fem. Tur det för jag är riktigt hungrig...

//Annelie

Helt otroligt. Ledigheten är över, finito, gone. Det känns som om det vore igår den började. Huset är kallt och jag får inget kaffe. Vattnet har frusit. Vi har inget vatten!

Det började igår, att det frös till toaletten och duschen. Älsklingen fixade det självklart (han vågade inget annat). Nu när jag kom upp, halvsovandes och helt färdig efter att ha sovit bara ett par timmar, så har vattnet frusit även i köket. J-a skit ärligt talat. Hur F-N ska han fixa det här?

Jag är trött, grinig och kaffesugen. Stackars Zuzzi, min kära arbetskamrat,jag får ringa och be henne inte glömma att sätta på kaffet och be kärleken skjutsa upp mig nu!

//Annelie

Jag sitter här och skrattar! Jag fick ett mail ifrån min mammas granne som brukar titta in här, då och då. Ett mail fullt av härliga bilder och tankar.

 

Ta EN onödig risk någon gång!

     "Tro på dig själv"

"Försök alltid hjälpa en vän i nöd!"

 Härliga bilder, tack Lillnettan!

//Annelie

Efter mycket tjat kom vi faktiskt ut med Maxi. Han har förlorat i vikt och är väldigt trött och behöver få igång aptiten. Idag åkte vi till en annan del av nationalparken, härligt!

 

Här ser vi hur en bäver farit fram. Så kul att bara prata med Maxen..

Det här är väldigt typiskt för Maximilian. Helt plötsligt fick han för sig att sätta sig ned, hyssade på oss och lyssnade på skogen. Bra vana tycker jag.

Kommer ni ihåg den stora branden vid Tyresta By -99? Här ser man var elden härjade fram även om nu liv återkommer. Det var lite spooky faktiskt men ändå vackert..

Nu ska jag läsa igenom alla härliga kommentarer.

//Annelie

Ibland önskar jag att jag hade en videokamera. Maxi pratar ofta, mycket och länge. Många gånger är det otroliga klokheter som kommer ur honom. Detta är kanske inte klokt men får mig att fnissa. Maxen står och hoppar i köket med en medecinspruta fylld med vätskeersättning. Jag undrar vad han håller PÅ med och han svarar..

- Mamma, jag är ju så VERNÖS!!!

Lite senare när han ser reklam på tv om mat som han då inte kan äta:

- Mamma, byt kanal jag blir MJUTAD!!!!!

Dessa små guldkorn får mig att orka vidare. Lugnt och säkert lotsas vi igenom denna lilla "katastrof". Idag SKA vi ut. Vi ska inte beblanda oss med folk men vi måste verkligen ut.

//Annelie