Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Annelie - 14 januari 2009 20:39

Det är helt galet. Jag känner mig som en padda, en slö padda med en kondis som en 103 åring.

 

Jag har en ORBITREK. Jag kämpade som en jävla galning med att få hit den, med att få rätt bult hemskickad och till slut tillverkade en vän till kärleken en bult med hjälp av alla de fem som tvins skickade hem, som var fel. Jag svor över detta företag och planerade att stämma dom. Anledningen till stämningen skulle vara att jag gick upp SJU kilo under tiden jag väntade på bulten. Jag kickade nästan ut kärleken för han kunde ha fått hjälp med bulten mycket tidigare. Av PRINCIPSKÄL gjorde han inte det så jag skyller honom oxå för min nu mera större rumpa.


I alla fall. Hur mycket tror ni att jag använt den? Inte ett förbannade dugg! Så många anledningar har jag haft såsom infektioner i kroppen, tandvärk osv. Nu är det slut på det! Här har jag jordens maskin att bara börja träna på... Jag gjorde det idag! Jag ställde mig på den och satte igång. 6 minuter senare höll jag på att dö av pulsslag. Jag lovar, pulsen var uppe i 1355/minut ;) och jag nästan svamlade runt här yr och konstig.


Jag ska återta min kondis. Jag är ju för fan gammal elitidrottare! Jag är handbollsmålvakt med förflutet i statslaget (samma sak som TV-pucken)! Jag var förste målvakt och vig som bara den! Jag HOPPADE ner i spagat med JEANS på! Jag gjorde FAMEHOPP från stående fot, rakt upp!


Nu ska jag kika runt lite för att sedan bädda in mig och skriva lite..

//Annelie

Av Annelie - 14 januari 2009 08:39

Sitter på jobbet och har inte börjat ännu. Det är värdelöst utan min moppe! Maxen börjar sexårs vid 8:10 och jag börjar 9:00. Det är 50 minuters väntan. Ibland är det bra, som nu, när jag kan läsa lite bloggar. 


Det positiva är promenaden med plutten. Vi går hand i hand i cirka 20 minuter. Lämnar stress och bråkiga mornar bakom oss och njuter av varandras sällskap. Funderar på att strunta i moppen sen och gå ändå. Dessa stunder kommer att bli sällsynta, senare i hans liv.


Han är så klok, den stora lilla mannen. Om vi bara lyssnade mer på dessa små skulle världen se annorlunda ut. Han har kloka lösningar på det mesta här i livet. Någon har sagt att våra barn är våra bästa lärare och det stämmer.


Det är kvällsmöte ikväll. Jag kommer inte att komma hem till middag. Hjärnan är redan trött och jag har inte ens börjat. Det blir till att supa in ungarnas energi i dag och inte tänka för mycket utan bara vara i deras kraft och skratt. DÅ mår jag som bäst, i alla fall här på jobbet.


Jag önskar er en bra dag, alla bloggisar!


//Annelie

Av Annelie - 13 januari 2009 19:43

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Vilket stöd, jag är nästintill stum här. Det känns oerhört stort. Tänk vad en blogg kan göra för människor, vad berikande det kan vara i en människas liv! Det är enastående. Att både få detta stöd och kunna ge det är stort. Det trodde jag inte för 3 månader sedan när jag började blogga. Då avskydde jag nästa ordet BLOGGA utan att egentligen veta varför.


Jag är starkare, mycket starkare efter era ord men jag är fortfarande VERNÖÖÖÖÖÖS för vad ni ska tycka men så får det vara helt enkelt. 


Nu ska jag slänga Maxen i säng för att sedan vandra runt till er personligen och sprida mitt galna tack... UNDERBARA BLOGGISAR!!!!!


//Annelie


Ps, diktsamlingen nås via mina länkar.

Av Annelie - 13 januari 2009 08:26

Jag har ångest och mår inge vidare. Så många har varit så härliga och fantastiska i min lilla process. Jag tvivlar nu. Tänk om den lilla boken är skit? Tänk om kvaliten när den trycks är värdelös? Tänk om pdf filen kastas om och blir konstig? Jag funderade på detta hela kvällen igår. Tänk om ändå priset kunde vara lägre. Jag kan inte påverka det. Jag är helt utan kontroll och det känns fördjävligt. Jag vill inte göra någon besviken. Igår ville jag bara trycka på en "tillbaka" knapp, strunta i allt och krypa in min bekanta grotta och gömma mig.


//Annelie

Av Annelie - 12 januari 2009 12:31

Jag måste bara få berätta. Har precis lagt tolv små änglar. Vår skiva vi brukar ha på är sönder vilket gör att jag sätter på "Lugna favoriter" istället. De spelade en låt som fick mig att förstå och vilja tacka, kärleken min.


Helgen har varit tokig och full med olika känslor. Jag har gråtit, fräst och varit allmänt otrevlig ibland. Jag har försvunnit in i min värld, nästintill okontaktbar. Detta märker kärleken i mitt liv. I det tysta har han fixat ihop denna helg. Gett mig sitt stöd, ordlöst. Kramat mig, torkat mina tårar och låtit mig vara. Min kärlek går inte att beskriva i ord, knappt i känslor. Den bara är där, så självklar.


Jag kramar dig, min vän, min trofaste och min jämlike. Du får den här sången av mig som jag hörde medans de små snusade in så sött. Du är mitt allt, min klippa och min bädd.  



Your arms are my castle
Your heart is my sky
They wipe away tears that I cry
The good and the bad times
We've been through them all
You make me rise when I fall


//Annelie


Ps, kolla in min diktsamling "Den skrivna känslan" HÄR om du vill...

Av Annelie - 11 januari 2009 17:08

Nu är det gjort. Jag kan inte riktigt förklara mina känslor just nu. Jag har lite svårt att andas och tårarna rinner. Jag har släppt iväg mina små dikter. Det känns lite tomt och konstigt. De har ju dammats av och finns nu, för er som vill. Jag måste ut och gå, andas lite.


Här är länken, sprid den gärna om ni vill, men bara om ni vill.

 Här kan ni klicka : "Den skrivna känslan".     Klicka på "shop". Nu måste jag gå ut ett tag.


Tack alla ni som hejat på mig, det här känns verkligen så stort. Nu har jag gjort det och även om inte ett förlag "antagit" mina dikter så har NI gjort det. Utan de hejaropen hade inget hänt.


//Annelie

Av Annelie - 11 januari 2009 15:00

Jag sitter hemma hos svägerskan och hennes familj. Korten är tagna, nu ska jag bara välja ut ett. Vad detta är svårt! är jag verkligen så tjock i ansiktet? Oh my, haaa!


vi ska försöka få ihop en text om mig oxå. En beskrivning av författaren. Någon som har ett förslag?  Oj vad detta blev svårt, att få ihop ett omslag!


Nä, nu måste vi sätta fart och få denna lilla diktsamling i hamn!

//Annelie, skrivet med bulle i munnen  ;)

Av Annelie - 11 januari 2009 09:12

Jag hade verkligen svårt att sova inatt. Många tankar som skulle bearbetas, även känslor.


Nu är det coffee time. Kärleken sover vidare. Maxen ligger och kollar in Nickelodeon, som så alltid på morgonen. Idag ska jag träffa familjen, farmor och de andra. Sedan, senare, när allt är lugnt, kortet fixat och jag är nöjd så ska jag trycka på "publicera".


Marion, jag kan inte svara på dina kommentarer någonstans. Jag tackar dig här. Orden behövs inte, du vet ändå, tack..


//Annelie

Skapa flashcards