Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Annelie - 27 januari 2009 18:09

Dagen har trots dåligt humör och sömnbrist fungerat över förväntan. Min mamma dök upp och foxade runt och har tagit hand om Maxen när jag väl åkte på den där cirkeln. Den var för övrigt bra idag...


Jag åkte förbi sonens skola, mötte honom på skolgården. Där kom han, mitt livs troll, sakta gåendes och sken upp då han såg sin "gamla" mor. Jag överlämnade högtidligt busskortet och blev belönad med en varm kram, mitt på skolgården. Jag är stolt!


Jag träffade även hans mentor, underbara henne..KRAM!


När mormor åkte tog dottern över. Min alldeles egna underbara lilla ängel tog över Maximilian. Ok, inte helt själv utan med A:s hjälp. TACK!


Ögonen svider, magen kurrar och jag väntar på att kärleken ska komma tillbaka så vi kan åka och handla..


//Annelie

Av Annelie - 27 januari 2009 06:52

Ännu en dag. Vaknar upp ur sömnens ljuva sköte med svullna ögon och trött sinne. Om jag ändå bara slapp höra det evinnerliga pipandet, metalliskt och obekvämt, 06:15, varje morgon.


Återigen, är jag trött in i benmärgen. Så många snabba beslut som ska tas. Så många tanketrådar att hålla i. Idag är det cirkeldax igen. Vad ger det mig? En inblick i hur andra föräldrar kan ha det, ja. Stöd i att vi "inte är ensamna", ja. Det sistnämnda visste jag redan. Måste väl finnas minst en miljon tonårsföräldrar i detta land. Ska vi sitta och frossa oss i det när det i själva verket är tonåringarna som lider i det tysta? Verkligheten är så annorlunda i dag. Äntligen har jag insett det och kan vandra vidare därifrån och bemöta dem som just JAG behöver, i MIN verklighet, utformad efter OSS.

 

Jag tror mitt budskap är ganska så klart. Jag har ingen som helst lust att rodda ihop denna dag. Jag vill ligga i soffan och lukta på Maximilians hår och kolla Svampbob. Maximilian, ja. Han kändes lite varm och har nu på morgonen ingen röst alls. Jävla virus.


Nu ska jag väcka en av mina tonåringar och förbereda henne för världen. Åh tokiga värld, vart är vi påväg?


//Annelie

Av Annelie - 26 januari 2009 20:59

Maxen har fortfarande lite feber och kraxar vidare. Förkylningen har blivit lite värre oxå, men men, that´s life. Har spenderat mer tid i telefon än vad jag trodde jag skulle idag.


Nu väntar mammajobbet.

Men denna vill jag ha till min rosa dröm lapp.. Kärleken undrade om det fanns fler färger att välja mellan.. Undra varför?


//Annelie

Av Annelie - 26 januari 2009 08:52

Idag är det segt, riktigt segt. Jag kunde inte somna igår. Tankarna snurrade och höll mig i sitt stadiga grepp, precis på gränsen till sömnens rike. Jag undrar idag till vilken nytta? Vad är det för mening att vara vaken när inte tankarna kommer ut med något positivt. Ikväll ska jag vinna över dom och mota bort dom.


Storsonen var så seg idag. Han kröp ned hos mig och Maxi, lade sin numera väldigt långa tonårsarm om oss och viskade att han nog idag behövde vara hemma och ta hand om oss. En kärleksdag som han så sött mumlade. Alla som har varit i kontakt med trötta tonåringar vet hur det kan vara. Några av oss kanske till och med minns? Att vara mamma till en, när man dessutom är minst lika trött själv är ingen hit. Till slut fick jag upp honom. Däremot lovade jag honom att kolla upp om han inte kan få vara ledig en dag. Kära storebror, det är redan ordnat.. ;).


Maxen är fortfarande hängig. Hes och hostig. En aning feber har han. Vart skall detta sluta? Just nu sitter han och ritar, gullungen.


Jag tror att jag ska skriva idag. Mitt hjärta är fullt och mitt huvud likaså. Får se om jag kanske tar ut Maxen på en liten promis idag, det kan han behöva. Eller så sätter vi oss bara ute på altanen och fikar. Ja, så får det bli.


//Annelie



Av Annelie - 25 januari 2009 09:05

Maxens krupp är lite bättre. Nu återstår att han knappt har någon röst och att han har lite feber. Dessutom har han fortfarande svårt med andningen vilket jag tror innebär att det nu övergår från krupp till astma. VAB imorgon känns ju inte sådär jätteroligt med tanke på att jag inte arbetat på ett par dagar. Så är livet. Nu springer han omkring och leker en av sina fantasilekar där han pratar med sig själv. Han är så andfådd och blek och hostar bara han rör sig.


Ungarna har alla sovit hemma inatt. Tryggt och skönt att ha dom på plats. Då sover jag som allra bäst när jag har dom i närheten. Idag vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Det kryper i mig. Herr Ångest knackar på och det är nog bäst att jag kliver ut i friska luften och låter luften och vinden blåsa mig ren och träden lugna mitt trötta sinne.


//Annelie

Av Annelie - 24 januari 2009 20:55

Maxen har massa sådana där spelmarker. Igår försökte han trava dom på ett snyggt sätt. Idag plockade jag IHOP dom på ett snyggt sätt i tre olika travar. När han skulle gå och lägga sig ropade han till mig:

-Mammaaaaaaaa, vilken begåvad kvinna du är!

Jag svarade VÄLDIGT förvånad att "VAD menar DU??"

- Men mamma, kolla, du har ju byggt ASFINT!


Sedan lite strul och lite ditten och datten varpå han från sin säng ropar:

- Begåvade kvinnaaaaaaan, begåvade kvinnaaaaaaaan..

 

Jag smälter. Han har så många uttryck för sig. Helt fel ord på fel ställen och helt egna kombinationer.


//Annelie

Av Annelie - 24 januari 2009 17:30

På tal om Lottas (Juni och Colas matte) och min kommentarväxling tidigare idag.. (skratt). Detta är min bästa vän ibland. Min rosa lilla lapp! Den kan jag bära med mig var jag vill, när jag vill, vilket ökar mina chanser med mitt skrivande då jag vill vara ifred... Den är inte sådär jättedyr, är utrustad med 1gb ram och 15gb hårdisk, inbyggt WLAN och dessutom för stunden har jag mobilt bredband...

Är "hon" inte läcker? 


//Annelie

Av Annelie - 24 januari 2009 13:32

Jag har ju inte skrivit något om Stampe, mördarkaninen som maximilian döpt honom till.


Han är en blandning mellan Dvärgkanin och Lejohuvud. Jag tror att jag gjorde lite fel i början för jag ville inte att han skulle bli en "bära på kanin" utan att han skulle komma av sig själv. Så vi bär inte på honom utan han hoppar upp i knät om han vill. Nu är han i början av sin könsmognad och markerar överallt. Han gnider hakan och bajsar ute, utanför sin toahörna i buren, helt galet! Han är helt tokig och hoppar, skuttar, slänger sig och bits ibland. Det känns som att han fnissar när han biter till. Det händer dock inte så ofta men jag går ALDRIG utan skor då han är lös! Riktig slyngel är vad han är...

Han är helgo! Tanken är att han ska vara så mycket fritt som möjligt. Maximilian har nu tappat rösten och låter som att han är i målbrottet. Kärleken är nog påväg hem..JAG LÄNGTAR!


//Annelie

Skapa flashcards