Jag kikade in hos min Bloggis NINI (klicka på hennes namn) och se vad jag fann där... <3   Sånt gillar jag.. Nyfiken?

//Annelie

Dagen har trots dåligt humör och sömnbrist fungerat över förväntan. Min mamma dök upp och foxade runt och har tagit hand om Maxen när jag väl åkte på den där cirkeln. Den var för övrigt bra idag...

Jag åkte förbi sonens skola, mötte honom på skolgården. Där kom han, mitt livs troll, sakta gåendes och sken upp då han såg sin "gamla" mor. Jag överlämnade högtidligt busskortet och blev belönad med en varm kram, mitt på skolgården. Jag är stolt!

Jag träffade även hans mentor, underbara henne..KRAM!

När mormor åkte tog dottern över. Min alldeles egna underbara lilla ängel tog över Maximilian. Ok, inte helt själv utan med A:s hjälp. TACK!

Ögonen svider, magen kurrar och jag väntar på att kärleken ska komma tillbaka så vi kan åka och handla..

//Annelie

Ännu en dag. Vaknar upp ur sömnens ljuva sköte med svullna ögon och trött sinne. Om jag ändå bara slapp höra det evinnerliga pipandet, metalliskt och obekvämt, 06:15, varje morgon.

Återigen, är jag trött in i benmärgen. Så många snabba beslut som ska tas. Så många tanketrådar att hålla i. Idag är det cirkeldax igen. Vad ger det mig? En inblick i hur andra föräldrar kan ha det, ja. Stöd i att vi "inte är ensamna", ja. Det sistnämnda visste jag redan. Måste väl finnas minst en miljon tonårsföräldrar i detta land. Ska vi sitta och frossa oss i det när det i själva verket är tonåringarna som lider i det tysta? Verkligheten är så annorlunda i dag. Äntligen har jag insett det och kan vandra vidare därifrån och bemöta dem som just JAG behöver, i MIN verklighet, utformad efter OSS.

Jag tror mitt budskap är ganska så klart. Jag har ingen som helst lust att rodda ihop denna dag. Jag vill ligga i soffan och lukta på Maximilians hår och kolla Svampbob. Maximilian, ja. Han kändes lite varm och har nu på morgonen ingen röst alls. Jävla virus.

Nu ska jag väcka en av mina tonåringar och förbereda henne för världen. Åh tokiga värld, vart är vi påväg?

//Annelie