Jag tror att dom senaste veckorna börjar komma i fatt mig. Det har hänt så mycket.

Jag känner mig mentalt utpumpad. Gråter lätt och är allmänt grinig. Kan i och för sig ha mina ögonblick av kärleksregn men inte alls 12 gånger per dag (typ) som jag brukar. Jag börjar känna igen mina egna signaler. Det är dax att dra i handbromsen nu, helt klart och kliva ned på min plattform och läka. 

Jag känner mig ojordad. Nu är det tid att kliva ned och tänka på sådant som jordar mig och som får mig att känna lugnets smeksamma bris ofamna mig.. Jag hittade ett par bilder på google som får mig att drömma mig bort. Mio, din lilla buse, får mig oxå att tänka på annat och bara släppa allt och promenera i väg. Vi har gått tre timmar tillsammans han och jag idag. Benen och fötterna värker men det ger sig snart. 

Nä, nu ska jag njuta av bilderna, dricka upp mitt kaffe och släcka ned min butik för kvällen, tror jag.

Här skulle jag kunna sitta, länge. Bara njuta av solen, lukten och måsarnas skrik. Stenens energi lugnar mig då den vibrerar så sakta, så sakta.. Att få sitta vid en strand som denna är för mig helt underbart.

Tänk att få tuffa runt här. Jag älskar att åka så här, sakta. Att kunna luta sig ned och smeka havet med händerna. Då renas jag från irriterande tankar och negativitet. Jag fantiserar ofta om det och drömmer mig tillbaka till sommarens härliga dagar och kvällar.Jag saknar vår båt och längtar till första turen för våren...

 Ser ni hur mjukt vattnet är? Som att kliva ned i det mjukaste samhet..*suck* Hit tänker jag drömma mig i natt och simma i månskenet..

//Annelie

 

Yvonne

7 december 2008 23:23

Ja, du behöver absolut dra i handbromsen. Stanna upp och samla kraft! Mio var nog det du behövde för att stanna upp och börja fokusera på dig själv... Är DU inte glad, kan du heller inte ge positiv energi åt de dina... Var rädd om dig, du behövs!

http://yvonnes-blogg.bloggagratis.se

 

stort och smått

8 december 2008 08:48

Bra att du inser att du behöver stanna upp! Se bara till att du gör det också! Själv har jag länge _insett_ att jag måste dra i handbromsen för jag känner igen tecknen... men tror du att jag verkligen drog...? Näe.. inte förrän nästan för sent.

Gillar dina bilder, ditt inlägg, innehållet i inlägget - känner såå igen mig! (Ska förövrigt leta fram din kommentar om att jorda sig, tog nog ingen skärmdump på den... Ska hitta den och läsa den igen! Nu SKA jag komma i balans igen)

Kram Agneta

http://agneta.bloggagratis.se

 

Nini

8 december 2008 09:04

Vilken otroligt vis människa du är!
Och vad vilsamt vatten är.

http://nini.bloggagratis.se

 

rosalucia

8 december 2008 11:33

Vilka sköna bilder,de ger sån ro.
Ja, jorda dej ska du. Nu. Dra i handbromsen genast.
(Det är såå lång väg tillbaka, jag visste inte hur lång..)
Kram

http://rosalucia.bloggagratis.se

 

M.

8 december 2008 14:43

Du är en känslomänniska. Var stolt över det. Häng på, bara. Du är kärleksfull och omtänksam, nykter och nära de dina. Du kan absolut tillåta dig att falla och flyga! Det skadar ingen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Häng med mig nu, till min nya "borg"! Bloggagratis har ett speciellt ställe i mitt hjärta, alltid!    Men mina vänner, jag är inte längre än ett klick iväg, så ni som fortfarnade vill ha mig i er länklista, ändra.. (skratt)  http://anneliehb.blogspot...

Jag fixar och donar lite. Internet har legat nere typ..*suck*  Jobbet gick bra idag även om jag fortfarande blir helt slut efter 4 timmar..   Nu ska jag fixa lite med min nya sida.. Sen ska jag läsa hos er för glatta livet, saknar mina bloggisar..kra...

Solen lyser åter i mitt trötta hjärta. Klumpen är väck liksom tårarna och jag har ofattbart gått hel ur denna storm, igen. Jag har lärt mig massor. Olidligt vore det annars, om jag inte lärde mig något när hjärtat är sådär urvridet och ur funktion.  ...

Jag fular mig och tittar in från jobbet. Har tagit en kopp kaffe och nu är min mask tillräckligt hård för att jag inte ska brista ut i de förfärliga tårarna, här, på jobbet.   Ikväll, när alla somnat. Ikväll, när allt stillas, ska jag plocka av mig ...

Det sägs att utan de dåliga dagarna uppskattas inte de bra. Kanske stämmer det. Jag är helt känslomässigt dränerad och måste återhämta mig. Det har blåst rejält och i vanliga fall brukar jag resa mig rätt så fort. Jag är så förbannat känslig. Aldri...