Jag är helt färdig. Idag har jag i alla fall ätit något. Jag var tvungen, jag fixar inte soppor och välling längre. Jag mosade fiskpinnar och potatismos och lutade huvudet medan jag åt.. vilken syn! Eve stirrade på mig som om jag kom från en annan planet. Vem vet, jag kanske gör det?

Senare åkte jag och kärleken till Macken. En blå påse med små kulor lyste mig i ansiktet. Polly. Frestelsen blev för stor, jag köpte en påse. Tänkte att det måste väl ändå pigga upp mig? Jag lade mig på höger sida i soffan och smaskade i mig HELA påsen tuggandes på rätt sida, ha!

Har haft ett djupt snack i kväll, kändes som om vi nådde varandra till slut.

Hoppas jag är ok i morgon bitti. Om inte så måste jag ändå ut och få ljus.

Godnatt.

Jag har tillbringat en halvtimme i telefonen.

Vi har pratat om arbetet som tonårsförälder och vad vi gör. Jag fick förståelse över att vi är i en situation just nu som är både svår och problematisk. Däremot är vi "med på tåget" som han sade, familjeprataren. Han sa att sättet vi handskas med "strulet" är väldigt bra. Han påpekade däremot att det inte tar bort smärtan och känslan av otillräcklighet.

Jag gillar vår familjepratare. Han ser oss för dom vi är och har stött oss under en väldigt lång tid, med uppehåll.

Mina tonåringar är underbara, härliga och "bra" människor. Men en utav dom är lite på glid. Ur "track". De flesta tonårsföräldrar råkar säkert utför det någon gång. När detta är över tänker jag skriva en bok. Jag kan inte sitta inne på dessa erfarenheter, jag måste dela med mig.

Min dotter, så vacker, så stark. Min son, så känslig, så mjuk. Min lilla plutt, så crazy och djup. Vad vore jag utan er, skitungar? 

Ikväll tänker jag kramas och "rå om".

Nu ska jag städa.

Värken är tillbaka men denna gång väntar inte jag för länge med att åka iväg. Smärtlindringen funkar på ett annat sätt oxå så jag är väl på rätt väg. Men attans vad detta tar upp mitt medvetande.

Kärleken tog med sig Maxen i dag, och lämnade honom tidigt. När klockan var 7:30 ringde hans fröken från 5-års (de börjar morgonen där). JAG HAR GLÖMT BADKLÄDER OCH MATSÄCK!!! 

Jag slängde in en Billys i micron, rörde ihop lite choklad och packade väskan snabbt och skickade den med stora syster.

Jag börjar bli knäpp känns det som. Nu behöver jag komma igång, få solljus, ordning i hemmet, bli värkfri HELT. Annars blir jag rejält deppig.

Tar nog en promenad senare.  Jag behöver ljus.