Alla inlägg den 21 november 2008

Av Annelie - 21 november 2008 21:57

Aj och oj. Jag har överskridit dygnsdosen rejält med alvedon. ringde sjukvårdsupplysningen som kopplade mig till en oerhört trevlig man på GIFTCENTRALEN. Jag berättade nästan hur många gånger jag ätit alvedon senaste dygnet. Han återkom efter en stund och hade räknat ut att jag visst hade tagit för mycket men att jag ändå låg inom marginalen och att mina kilon jag bär på räddat situationen litegrann. TACK MINA "SLUTARÖKAKILON" FÖR ATT NI FINNS!


Jag vill inte tjata om denna värk. Jag en positiv, kärleksfull människa. inte f-n är jag ego och tänker på mina krämpor hela j-a tiden. Men denna fasansfulla värk gnager sig in i själen. Jag ju för fasiken HEALER...hur kan det komma sig att jag inte fixar detta? Jag har hjälpt ANDRA med tandvärk. Jag minns två personer med tandvärk som jag hjälpt via distanshealing men inte mig själv. Jag ringer England i morgon. Jag måste förstå detta innan jag blir tokig..



ANNONS
Av Annelie - 21 november 2008 18:39

Jag har precis talat med St Eriks jourmottagning. Jag måste stå ut, kämpa på i åtminstonde ett dygn till. Värken äter upp mig.


Det finns hjälp, om det har gått snett. Jag vet om det har gått snett, i morgon, typ...SNARK!


Jag hittade en starkare värktablett. Vi får se om den funkar. Än så länge funkar den inte så där jättebra.. UNIVERSE, BE WITH ME!


Nu ska jag sluta gnälla. Det finns människor, överallt i världen som lider just nu och det UTAN de resurser jag har i medecinväg. Jag sänder de människorna en tanke  och skattar mig lycklig över att jag lever där jag lever.


Mötet vi var på idag gick bra. Jag är stolt över min tonåring, mycket stolt.

Snart nalkas IDOL.Kärleken och Maxen är på bandyn. Evelina färgar återigen håret blont. Vi får se om hon har något hår kvar när hon är färdig.

ANNONS
Av Annelie - 21 november 2008 09:22

Nu åker vi alldeles strax. Kärleken har tagit ledigt från jobbet, gölliga svägerskan ska passa Maximilian. Munnen värker som bara den men jag har ändå känslan av att det går åt rätt håll, det måste det göra.

Jag har vant mig vid smärtan, jag kan inte just nu minnas riktigt hur det känns att vara fri från den, ha!

 Jag tänker, ett dygn till, sedan är det över.


Nehe, nu ska saker redas ut och strul ska ägas!


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se