Jag har överlevt dagen, med nöd och näppe! Det var självklart skönt att komma iväg.

Jag och Maxen tog en skön, stärkande promenad till jobbet respektive sexårs. Det är oerhört mysigt att vandra hand i hand med denna verbala lilla varelse! Samtalen vi har under dessa stunder är intressanta och dessutom lärorika för mig. Jag förstår inte dessa undersökningar som visar hur LITE vi talar med våra barn. Tycker inte att jag gör något annat än pratar med dom, ha!

Eve hämtade lillebror idag. Inte lyckat. De brakade ihop fullständigt. Stämningen när jag klev in här hemma var som en tjock, grötig massa. Olivers piercing varar och jag är verkligen skit trött.

I kväll är en sådan kväll när jag kommer att krypa in i mig själv när alla troll har lagt sig...//Annelie

 

Christina

12 november 2008 18:10

Jag håller med! jag pratar oxå jättemycket med mina barn, dem har så mycket kloka saker att säga..Ha en trevlig kväll!Kram

http://leonletizia.bloggagratis.se

 

maria granberg

12 november 2008 18:18

Jag tycker också att de där undersökningarna som ska visa hur lite folk pratar med sina barn är kusliga.
Vad är det för folk?
Och vad är det för barn?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Häng med mig nu, till min nya "borg"! Bloggagratis har ett speciellt ställe i mitt hjärta, alltid!    Men mina vänner, jag är inte längre än ett klick iväg, så ni som fortfarnade vill ha mig i er länklista, ändra.. (skratt)  http://anneliehb.blogspot...

Jag fixar och donar lite. Internet har legat nere typ..*suck*  Jobbet gick bra idag även om jag fortfarande blir helt slut efter 4 timmar..   Nu ska jag fixa lite med min nya sida.. Sen ska jag läsa hos er för glatta livet, saknar mina bloggisar..kra...

Solen lyser åter i mitt trötta hjärta. Klumpen är väck liksom tårarna och jag har ofattbart gått hel ur denna storm, igen. Jag har lärt mig massor. Olidligt vore det annars, om jag inte lärde mig något när hjärtat är sådär urvridet och ur funktion.  ...

Jag fular mig och tittar in från jobbet. Har tagit en kopp kaffe och nu är min mask tillräckligt hård för att jag inte ska brista ut i de förfärliga tårarna, här, på jobbet.   Ikväll, när alla somnat. Ikväll, när allt stillas, ska jag plocka av mig ...

Det sägs att utan de dåliga dagarna uppskattas inte de bra. Kanske stämmer det. Jag är helt känslomässigt dränerad och måste återhämta mig. Det har blåst rejält och i vanliga fall brukar jag resa mig rätt så fort. Jag är så förbannat känslig. Aldri...