Nu ska jag sova. Magen värker fortfarande fastän jag är nästintill övermedicinerad.

Mitt medarbetarsamtal är i alla fall avklarat vilket var tur det. Nu är jag helt slut.

Tystnaden är underbar just nu. Den smeker mitt inre och jag njuter. Det hör inte till vanligheten utan är ett bevis för mig hur jävligt jag egentligen mår. //Annelie

 

Sofie

10 november 2008 12:10

Usch, det låter inte kul detta....fast jag känner igen mig så mycket i den här värken... det började för två månader sen när jag fick så ont i min vänstra äggstock så jag t.o.m grät stundvis... återkommer lagom till mensen. kanske är det inte mesnvärk...? anyway, krya på dej! och du är hjärtligt välkommen på kaffe o kakor! :D synd att det är så längt borta bara.... :/ kram på dej!

 

stort och smått

10 november 2008 14:52

Usch och fy! Låter inget vidare! Hoppas att det snart går över så att du blir dig själv igen.

*kramar om*

http://agneta.bloggagratis.se

 

Annelie

10 november 2008 17:46

Tack, ni är så snälla!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Häng med mig nu, till min nya "borg"! Bloggagratis har ett speciellt ställe i mitt hjärta, alltid!    Men mina vänner, jag är inte längre än ett klick iväg, så ni som fortfarnade vill ha mig i er länklista, ändra.. (skratt)  http://anneliehb.blogspot...

Jag fixar och donar lite. Internet har legat nere typ..*suck*  Jobbet gick bra idag även om jag fortfarande blir helt slut efter 4 timmar..   Nu ska jag fixa lite med min nya sida.. Sen ska jag läsa hos er för glatta livet, saknar mina bloggisar..kra...

Solen lyser åter i mitt trötta hjärta. Klumpen är väck liksom tårarna och jag har ofattbart gått hel ur denna storm, igen. Jag har lärt mig massor. Olidligt vore det annars, om jag inte lärde mig något när hjärtat är sådär urvridet och ur funktion.  ...

Jag fular mig och tittar in från jobbet. Har tagit en kopp kaffe och nu är min mask tillräckligt hård för att jag inte ska brista ut i de förfärliga tårarna, här, på jobbet.   Ikväll, när alla somnat. Ikväll, när allt stillas, ska jag plocka av mig ...

Det sägs att utan de dåliga dagarna uppskattas inte de bra. Kanske stämmer det. Jag är helt känslomässigt dränerad och måste återhämta mig. Det har blåst rejält och i vanliga fall brukar jag resa mig rätt så fort. Jag är så förbannat känslig. Aldri...