Alla inlägg den 6 november 2008

Av Annelie - 6 november 2008 22:12

..ja, nu är det snart dax att sova. Mötet gick bra och kakorna var goda! Det var även smörgåstårtan som serverades.


Jag är känslomässigt dränerad just nu. Att ha en vacker 15-åring som dessutom är klockarkär i hushållet är INTE enkelt.. Vi har haft den 4:de djupa pratet på en vecka nu. Jag sade när den var avslutad att oj, detta är kanske jobbigt? Han tittade då oförstående på mig och svarade att han minsann tycker det är UNDERBART att prata så. Jaaaa, det ÄR det svarade jag kvickt!


Men nu är jag i alla fall väldans trött. Tanden, jäkla skrälle, värker allt mer just nu. Jag börjar att räkna ned nu. Den 17:onde ska den bort, denna visdomstand. 11dagr kvar, stå ut!


Nu är det dax, karlavagnen och sängen...//Annelie

ANNONS
Av Annelie - 6 november 2008 15:26

Jag valde kärleken. Trots allt är han ju en del av mitt syre, och motion... ;) (skratt)! //Annelie

ANNONS
Av Annelie - 6 november 2008 14:08

Utanför mitt fönster så lyser solen. Kan inte riktigt bestämma mig för om jag ska promenera till APT:t eller om jag ska ringa kärleken och be honom plocka upp mig. Det väger lite emellan, antingen frisk luft och motion eller 5 minuter med kärleken.


Båten ska tas upp ikväll så storsjuklingen får passa lillsjuklingen. Först ska kärleken hämta kusinerna och passa dem en kvart till gölliga svägerskan kommer med bussen. Som jag sagt så många gånger förut, familjen ÄR så viktig. Häromdagen, igår rättare sagt kom hon, svägerskan PRECIS när jag behövde det. Hon kom till jobbet mitt för att hämta sina barn. Hon tog med sig min Maxen. Vad vore jag utan henne??  Det är mysigt att ha kusinbarnen på jobbet, även om de inte går på min avdelning. Jag får ju kramar av dem VARJE dag!


Jag borde ta en dusch nu//Annelie

Av Annelie - 6 november 2008 08:36

Ja, då var det dax igen. Maxen vaknade imorse på ett uruselt humör. Jag tänkte att jag måste vara bestämd, det ÄR ju bara EN dag kvar sedan är han ledig i tre dagar! Han gormade på att han inte var frisk etc vilket jag självklart kopplade ihop med att stortjejen är hemma och är DUNDERFÖRKYLD.


I alla fall så slängde jag in örontempen i örat på honom utan att riktigt rikta den rätt och sa att han inte har ngn feber och att nu är det dax att gå upp!


Upp kom han och jag gjorde hans välling. Vad händer, jo han sitter ju där och hänger, ungen MÅR ju faktiskt INTE bra. Jäklar tänkte jag och tog fram örontempen igen... 38.0 på morgonen, feber, javisst! Denna gång dubbelkollade jag faktiskt även genom att ta i rumpan oxå. Bara ringa jobbet och anmäla vab.


Fan, en dag från att jobba tre veckor i sträck.


Han är förkyld, lite hängig men ändå vid gott mod. Tjejen låter som om hade en gurka uppkörd i näsan (skratt).


Själv mår jag skapligt. Tanden värker men jag har faktiskt vant mig. Kroppen kliar, det är dax för en omgång nässelutslag känner jag. Jag är redo, ha! Det blir i alla fall bättre och bättre.


Jag längtar till lördag.

//Annelie

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se