Så är det. Dagen för lilla gubben läkarbesök var idag. Jag var helt förberedd på vad det var jag ville få sagt och gjort,  klicka här för en uppdatering.

Självklart var jag nervös men jag gjorde allt för att verka vara en lugn, trygg mamma (skratt). Läkaren, en specialist, var helt enkelt som en ängel sänd från ovan. Maximilians läkarskräck är nog botad nu. Äntligen fick han en grundligt gjord undersökning.

Läkaren sa att knölen, som nu återigen är väldigt liten, ÄR en lymfkörtel. Jag KÖPER verkligen det nu. Hon sade att han har kännbara lymfkörtlar även i ljumskarna etc men att de är ok i storlek och konsistens.. Hon ansåg att knölen bakom örat beter sig "snällt" så det finns ingen anledning att sticka i den vilket jag oxå köpte. Ju mer hon pratade desto mer sänkte sig lugnet i min kropp.

Däremot vet hon inte riktigt vad den lilla knölen på magen är. Hon undersökte det väldigt noga och kommer att följa upp upp det senare.

Det som oroade henne lite var att han är blek och mörk under ögonen. TACK TACK, svarade jag, för att du märker det. Jag ville bara krama henne!

 Självklart hade inte någon remiss anlänt till dem så hon tar om de redan tagna proverna och lägger till några till. Det blir på Fredag, skänk mig styrka universum!!! (Maxen hatar stick).

Jag känner mig lyssnad på. Jag känner mig förstådd. Jag känner mig nu lugn som mamma...TACK!